Skyddsombudet behöver få möjlighet att medverka medan en omorganisation fortfarande planeras, så att arbetsmiljörisker kan undersökas och påverkas innan förändringen genomförs. Arbetsgivaren ansvarar för riskbedömningen och åtgärderna, men skyddsombudets och arbetstagarnas erfarenheter är en viktig del av underlaget.
Börja innan beslutet ska genomföras
AFS 2023:1 kräver att arbetsgivaren undersöker om planerade ändringar i verksamheten medför risker för ohälsa eller olycksfall och bedömer riskerna. Det betyder att riskbedömningen behöver göras i planeringsskedet, inte först när nya roller, arbetsgrupper eller arbetssätt redan är på plats.
Medverkan fungerar bäst när skyddsombudet får ett begripligt underlag och rimlig tid att lämna synpunkter. Samverkan innebär inte att arbetsgivaren lämnar över beslutet eller arbetsmiljöansvaret.
Beskriv vad som faktiskt ska ändras
Utgå från den konkreta förändringen. Ordet omorganisation kan annars dölja flera olika arbetsmiljöfrågor. Beskriv exempelvis vilka arbetsuppgifter som flyttas, vilka bemanningsnivåer som ändras, vem som får nya befogenheter, vilka arbetstider eller lokaler som berörs och vilka digitala system som införs.
Skilj sådant som är beslutat från sådant som fortfarande är ett alternativ. Då kan skyddsombudet bedöma rätt scenario och peka på var mer information behövs.
Ge skyddsombudet möjlighet att medverka
Arbetsgivaren ska ge arbetstagare och skyddsombud möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Bestäm därför hur medverkan ska ske i den aktuella förändringen: genom ett planeringsmöte, en workshop, skriftliga synpunkter eller en kombination.
Det behöver också vara tydligt vilket skyddsområde som berörs. Om flera skyddsombud eller arbetsställen omfattas kan en gemensam genomgång behövas. Den praktiska guiden om överlämning när skyddsombud byts ut kan användas om organisationen samtidigt byter ombud.
Undersök både fysiska och organisatoriska risker
En omorganisation kan påverka fler delar av arbetsmiljön än arbetsbelastningen. Undersök exempelvis om förändringen skapar otydliga ansvar, högre arbetstakt, fler avbrott, ensamarbete, konflikter mellan krav, bristande introduktion eller nya risker i lokaler och arbetsutrustning.
Använd flera informationskällor: arbetstagarnas erfarenheter, tillbud, sjukfrånvaromönster, tidigare skyddsronder och kända problem i verksamheten. Beskriv riskerna konkret. “Stress” är för allmänt; “en person förväntas hantera två samtidiga kundflöden utan prioriteringsstöd” ger bättre underlag för en åtgärd.
Dokumentera riskbedömningen skriftligt
Riskbedömningen ska alltid dokumenteras skriftligt. Av dokumentationen ska det framgå vilka riskerna är och om de är allvarliga. Ange gärna vilket scenario bedömningen gäller, vilka grupper som kan påverkas och vilket underlag som har använts.
Skyddsombudets synpunkter kan dokumenteras tillsammans med bedömningen. Om arbetsgivaren gör en annan bedömning bör skillnaden beskrivas sakligt så att den kan följas upp.
Koppla varje risk till en åtgärd
Risker ska i första hand tas bort eller minskas. Åtgärder som inte genomförs direkt ska in i en skriftlig handlingsplan med ansvarig person och tidpunkt. Vid en omorganisation kan åtgärder till exempel vara tydligare prioriteringsordning, ändrad bemanning, introduktion i nya arbetsuppgifter, tillfälligt stöd under övergången eller en justerad tidsplan.
Undvik åtgärder som bara lägger ansvaret på individen. En kurs i stresshantering löser inte ett otydligt uppdrag eller en orimlig arbetsmängd.
Planera information och kunskap
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna. Planera därför vem som behöver information, instruktion eller utbildning innan förändringen börjar gälla. Anpassa informationen till dem som berörs och kontrollera att den har förståtts.
På sidan om arbetsmiljölagen och skyddsombudets roll finns en översikt över ansvar och medverkan. Den ersätter inte den verksamhetsspecifika genomgången.
Följ upp efter genomförandet
Bestäm redan i planeringen när riskbedömningen ska följas upp. Kontrollera om åtgärderna har genomförts och om de gav avsedd effekt. Nya risker kan visa sig först när förändringen används i vardagen.
AFS 2023:1 anger också att den årliga uppföljningen ska visa om det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar. Efter en större omorganisation kan det finnas skäl att följa upp tidigare än den ordinarie årsgenomgången.
Checklista för skyddsombudets medverkan
- Be om en konkret beskrivning av den planerade förändringen.
- Kontrollera vilka arbetsgrupper och skyddsområden som berörs.
- Samla arbetstagarnas erfarenheter innan riskbedömningen avslutas.
- Efterfråga skriftlig riskbedömning med tydliga risker och allvarlighetsgrad.
- Kontrollera ansvar, tid och uppföljning för varje åtgärd.
- Planera information, instruktioner och eventuell utbildning.
- Boka en uppföljning efter att förändringen har genomförts.
Utbildning och källor
På Skyddsombudsutbildningar finns fler utbildningsvägar, och ABC för skyddsombud beskriver kursens upplägg. För aktuella kursformat och bokning finns ABC för skyddsombud hos Kompetensutveckla.
Faktauppgifter kontrollerade den 6 november 2026 mot AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete och dess författningshistorik. Artikeln är ett redaktionellt planeringsstöd. Skyddsombudsutbildningar.se drivs av AB Kompetensutveckla i Sundsvall och är inte en myndighetswebbplats.
