Kort svar: En OSA-utbildning bör ge chefer och skyddsombud praktiska verktyg för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning, risker i arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Sedan den 1 januari 2025 finns reglerna i AFS 2023:2.
Den tidigare AFS 2015:4 är upphävd. När du jämför skyddsombudsutbildningar och OSA-kurser bör du därför kontrollera att innehållet bygger på den nya regelstrukturen och att deltagarna får arbeta med verkliga situationer från arbetsplatsen.
Vad ska en OSA-utbildning innehålla?
- balans mellan krav och resurser i arbetet,
- tidiga signaler på ohälsosam arbetsbelastning,
- arbetstid, återhämtning och riskfyllda arbetstidsmönster,
- förebyggande arbete och rutiner vid kränkande särbehandling,
- chefens, arbetstagarens och skyddsombudets roller,
- riskbedömning, handlingsplan och uppföljning.
Grundutbildning eller OSA-fördjupning?
Grundutbildning för skyddsombud
En grundutbildning ger helheten i uppdraget: arbetsmiljöregler, samverkan, undersökning av risker, skyddsronder, handlingsplaner och uppföljning. OSA ingår som en viktig del, men kursen täcker även fysisk arbetsmiljö och andra delar av skyddsombudsrollen.
Särskild OSA-utbildning
En fördjupning passar när organisationen behöver mer träning i exempelvis arbetsbelastning, prioriteringar, arbetstid, återhämtning eller kränkande särbehandling. Den kan vara särskilt värdefull för chefer och skyddsombud som utbildas tillsammans och ska använda samma arbetssätt efter kursen.
Så jämför du utbildningsalternativ
- Aktualitet: hänvisar kursen till AFS 2023:2 och den nya regelstrukturen?
- Målgrupp: är innehållet anpassat för skyddsombud, chefer eller gemensam utbildning?
- Praktik: innehåller kursen övningar i riskbedömning, åtgärder och uppföljning?
- Format: passar lärarlett på plats, lärarlett via Teams eller webbaserat självstudieupplägg bäst?
- Fortsättning: får deltagarna checklistor eller en plan för att omsätta kunskapen på arbetsplatsen?
Tre frågor utbildningen ska hjälpa er besvara
Hur ser vi att kraven är större än resurserna?
Utbildningen bör visa hur arbetsmängd, svårighetsgrad och tidsramar kan bedömas tillsammans med bemanning, kompetens, mandat, stöd och möjligheter att prioritera.
Vad gör vi när arbetstiden skapar risker?
Deltagarna behöver kunna undersöka konsekvenser av nattarbete, skift, långa pass, övertid och ständig tillgänglighet samt formulera organisatoriska åtgärder.
Hur ska rutinen vid kränkande särbehandling fungera?
Det ska vara tydligt vem som tar emot information, vad mottagaren gör och hur den utsatta snabbt får hjälp. Det behöver finnas en alternativ kontaktväg om den närmaste chefen är berörd.
Kontrollera alltid primärkällan
De aktuella reglerna finns i AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbete. Äldre kursmaterial med hänvisningar till AFS 2015:4 bör uppdateras.
Faktagranskad mot Arbetsmiljöverkets regelstruktur den 13 september 2026.